Maria Sandberg, universitetslektor i miljö- och energisystem och forskningsledare för projektet. Foto: Karlstads universitet
Genom att omvandla slammet från pappersbruken till biokol och blanda det med bland annat aska skapas en ny typ av jordförbättringsmedel som kan användas vid plantskolor eller direkt i skogen.
Det visar labbstudier på Karlstads universitet.
– Biokolet har många positiva effekter på miljön, säger Maria Sandberg, universitetslektor i miljö- och energisystem och forskningsledare för projektet. Våra labbstudier visar att vi genom att berika biokolet får ett mycket effektivt gödningsmedel för skogsplantor. Om vi återför biokolet till skogen så ligger det kvar stabilt under lång tid. På så vis binds kolet och vi får mindre koldioxid i atmosfären, vilket motverkar den globala uppvärmningen.
När träd avverkas för massa- och pappersproduktion, ansamlas näring och baskatjoner i slam och askor. En liten del av kolet ansamlas i slammet från reningsverket som renar processavloppen. När biokolet återförs till skogen kan både markförsurning och koldioxidutsläpp minskas.
– Vi har genomfört ett förprojekt med labbstudier 2018 och i höstas fick vi så besked att Vinnova satsar cirka två miljoner kronor på projektet, som nu går in i nästa fas, säger Maria Sandberg. De företag som ingår i projektet satsar lika mycket, så budgeten ligger på cirka fyra miljoner kronor. Skogsföretagens medverkan innebär också att vi kan genomföra forskningen i skogsmark, vilket vi är ganska ensamma om, och i mars kommer vi att driva upp nya små gran- och tallplantor.
Forskningsprojektet startade 2018 och är ett samarbete mellan Karlstads universitet, Stora Enso, Paper Province, Karlstads kommun, Econova, Mellanskog, Skogsstyrelsen och Umeå Energi. Projektet som finansieras av Vinnova och de medverkande parterna kommer att pågå till 2022.
Nyhetssvepet från vecka 39. Videon hittar du i artikeln.